Trots att sängvätning är ett av de vanligaste hälsoproblemen bland barn pratar människor i allmänhet inte om det. Och eftersom vi inte pratar om det kan många känna att de är ensamma med sitt lidande. Det är därför vi alla måste börja prata om det!
Många barn som är sängvätare väljer att inte gå på övernattningar med kompisar eller åka på klassresa. Deras tillstånd är något de väljer att dölja snarare än att prata om eftersom de tror att de är ensamma om att vara sängvätare. För att barnet inte ska behöva känna skam och ha dålig självkänsla är det viktigt att prata med barnet om att det inte är deras fel, och att aldrig straffa eller skuldbelägga barnet om en olycka har hänt. Dessutom kan ditt barn åka på klassresor och sociala aktiviteter som han eller hon vill eftersom det finns hjälp att få. En annan synpunkt är att många föräldrar känner att det är deras fel och skäms över problemet eftersom det på något sätt skulle betyda att de är dåliga föräldrar, men så är definitivt inte fallet, det är inte föräldrarnas eller barnets fel.
Det är ett socialt tabu att prata om sängvätning och föräldrar och barn som går igenom detta känner sig ofta ensamma. De flesta förväntar sig att deras barn ska vara helt blöjfria efter tre års ålder, och när det inte händer känner sig föräldrarna ofta frustrerade och undrar vad de gjort för fel. Med det sagt vill vi att föräldrar och barn ska våga prata öppet om sängvätning så att de som drabbas inte ska behöva känna sig ensamma och skämmas.
